Jag har alltid varit ett stort fan av den klassiska satirtidningen Svenska MAD. Det började med att jag hittade ett par gamla nummer av tidningen i min pappas föräldrahem. De var från 1970-talet, och jag minns bland annat ett nummer med karatetema som gjorde stort intryck. Jag var ungefär sju år gammal och alldeles för ung för att fatta humorn och hängde inte alls med i alla referenser till annan popkultur. Men jag älskade teckningarna, och bestämde mig för att börja samla på Svenska MAD.
Mina morföräldrar bodde i Stockholm och vi var ofta där och hälsade på. Morfar var också samlare (han hade en av norra Europas största samlingar av NHL-hockey, stockholmiana och en lång rad andra grejer) och uppmuntrade direkt min nyvunna samlarentusiasm. Tillsammans finkammade vi Stockholms antikvariat, bokhandlar och seriebutiker efter Svenska MAD, och snart hade jag flera hundra nummer i min samling. Svenska MAD hade lagts ner 1993, så det var på begagnatmarknaden man fick leta. Jag fantiserade ofta om att tidningen skulle komma tillbaka.
Omslaget pryddes av Svenska MAD:s ständige omslagspojke Alfred E. Neuman, i full färd med att gifta sig med prinsessan Victoria. "Svenska MAD säkrar tronföljden" och "Tillbaka! Ny och oförbättrad" stod skrivet på omslaget. Mitt Svenska MAD-samlande nådde ett helt nytt stadium: Nu skämtades det om aktuella filmer, kändisar och händelser, och plötsligt kunde jag koppla flera av referenserna. I detta nummer parodierades filmen "The Lost World: Jurassic Park", en film jag just hade sett på bio. Det kändes häftigt att för en gångs skull ligga steget före.
I övrigt innehöll numret en svenskexklusiv parodi på Efterlyst (i tidningen kallat Efteråt, med manus av Rolf Classon och teckningar av Alexander Cavalieratos) och en fenomenal medverkan av Rocky-tecknaren Martin Kellerman med serien "Nya användningsområden för trafikdöda djur". Svenska MAD kämpade sig igenom slutet av nittiotalet och in i det nya millenniet, för att sedan läggas ner igen 2002 på grund av sviktande försäljningssiffror. I en intervju med serietidskriften Bild & Bubbla (nr 3, 1999) säger Martin Kellerman följande: "[...] Jag tycker inte om den nya versionen av MAD, den är för torr och saknar en viktig ingrediens, nämligen humor."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar